Brixhamtrålare, ett byggprojekt för RC-segling

Bitarna är nu rejält misshandlade med gaslåga och silverlod, men fungerar och kan ledas fritt. Bild 112.

Mesanbommen monterad med det färdiga beslaget, litsringarna ligger ovanpå. Bild 113 b.

Dessa beslag, också av mässing, håller fast toppstången på stormasten. Bild 114.

Alla båtar bör ha ett namn, eftersom jag inte har följt ritningen till punkt och pricka, tog jag mig friheten att välja ett eget namn. Dalwhinnie är egentligen en skotsk "fruktdryck av singelkaraktär". Bild 117.

Forts...
Georg F

Nio pinnar går det åt till riggen. Två av dem är laminerade, peket och undre delen av stormasten. Peket kan ju utsättas för en del hårda törnar, vid kollisioner t ex...Bild 99.

Litsringar träs på masterna för att knopa fast segeln på, dom här är svarvade i mässing och ska målas svarta. Bild 101.

Hemmagjord byggsats till två bombeslag, bild 102. M2-bultar. Delarna löds ihop med silverlod. Bild 104

Forts...
Georg F

Plywoodstommen täcks med mahognyfanér. Tunna mahognylister markerar dörrspeglar. 1 mm mässingstråd blir gångjärn och skallen på en mässingsspik blir handtag. Slipning och lackning avslutar det hela. Bild 72, 82 och 84.

Storluckan under byggnad, dessutom har skutan fått sin förste besättningsman påmönstrad. Han tränar nu på att lägga rodret styrbord och babord! Rorkulten är, precis som på förebilden, kopplad till rodret och kommer att röra sig under segling. En plattform är också uppbyggd akterut. På ritningen ser det annorlunda i aktern, men för att dölja spåren efter fallet i garaget fick jag göra på detta vis. Bild 93.

Forts...
Georg F

För att kunna spänna fast den nedersta brädgångslisten med rätt form, har jag limmat dit små stift längs däckslinjen. Resten av listerna limmas sedan ovanpå. Egentligen skulle en del av spanten sticka upp från däcket som relingsstöttor, men då blir det svårt att slipa däcket ordentligt. Iställer blir det "fejkade" stöttor, som jag limmar dit när brädgången är färdig. Luckorna har fått ganska höga sargar, detta för att minimera risken för vattenläckage. Bild 64, 66 och 69.

Här limmas den sista biten av brädgången och jag håller på och bygger en nedgångskapp, stommen är av 1 mm plywood. Bottendelen av mahognylister sitter med magnetlåsning mot däcket. Genom den luckan kommer jag åt roderservot och en del av skotens dragning under däcket. Det är bra med god åtkomst om man behöver byta skotlinor t ex. Bild 71.

Forts...
Georg F

Att använda Sikaflex innbär en del kladd...men det går bra om man lägger på lite i taget och spacklar ner det i nåten. Efter att det har torkat, är det bara att maskinslipa under dammsugning. Det blir ganska skräpigt under däck, så det är bra att skydda servona med plast eller folie. Bild 52.

Efter slipningen, bild 54, ska däcket lackas med flera lager båtfernissa, som avslutas med ett lager halvmatt fernissa.

Efter detta moment inträffade den stora KATASTROFEN! :sick: Jag lade skrovet upp och ned på en bänk i garaget, (90 cm arbetshöjd) för att bättra på bottenfärgen. Medan jag gick och hämtade färg, gled skrovet över kanten och kraschade rakt ner i betonggolvet, det fanns ca 5,5 kg ballast i skrovet...resultatet blev minst sagt förödande. Däcket sprack, flera däcksbalkar bröts av, två servon slets loss, bordläggningen sprack och akterskeppet blev delvist krossat. Betonggolvet däremot klarade sig hyfsat .Efter en hastig besiktning gjorde jag time out, dvs båten fick ligga "i karantän" under arbetsbänken ungefär en månad...Bild 55, 56.

Nåväl, sedan jag bestämt mig för att INTE elda upp vraket, var det bara att börja reparera så gott det gick. Jag skar upp en en del av det fint lackade däcket för att komma åt servofästen och däcksbalkar. Akterskeppet blev slipat, limmat, spacklat och målat. Finishen blev inte perfekt, med det syns väl inte när skutan seglar 20 meter ut på havet...

Forts...
Georg F

Ännu ett flytprov. Material till master och däcket ligger ombord, för att få en uppskattning av totalvikten. Här har jag också lagt ned blyballast.Bild 42.
Den måste fördelas över en större del av skrovet för att hon ska röra sig lugnt i sjön. Ligger allt i en hög kan skrovet knixa som en badanka i sjögång. Som ballast använder jag gamla balansvikter från bilfälgar. Vikterna smälter jag ner över ett litet gasolkök och gjuter om i knäckformar av aluminiumfolie. Modellbyggarens julbak!

Varning, smältande bly genererar farliga gaser,smält bly som hälls i en form som innehåller bara en aning fukt, kan resultera i en explosion. Gasmask, skyddsglasögon och god luftväxling är absolut nödvändigt. Är man det minsta osäker på att gjuta bly, ska man välja andra lösningar. Använda luftgevärskulor t ex.
(Själv har jag genom mitt jobb i stålverk tränat på flytande stål .)

Blyvikterna fäster jag med silikon. Då ligger dom kvar under segling, men går ändå att pillra loss om dom behöver flyttas. Här sitter nu också däcksbalkarna, samt avreglingar för de tre öppningsbara luckor som ska byggas. Bild 44.

Jag har provat olika metoder att lägga däck med nåt. Den här gången tänker jag prova med Sikaflex, som används vid fullskalabyggen. Jag limmar listerna mot däcksbalkarna med CA-lim. Lämnar ett mellarum mellan listersna på 0.8 mm för nåten. Bild 47.

Nu ska däcket slipas innan jag markerar skarvar och skruvskallar.Skotlinorna (markerade med blå tejp)från servona kommer upp genom däcket. Det är lättare att dra dessa före däcksläggningen. Men man får akta sig så att man inte slipar av dem :oops: ! Bild 50.

Forts...
Georg F