Forum

Beroende på hur aktiv du vill vara i skalabåtklubbens forum kan du välja en av tre behörighetsnivåer:

- Klubbmedlem
- Registrerad forumanvändare, men inte klubbmedlem
- Besökare som endast vill läsa

Klubbmedlem

För att nyttja forum och hemsida fullt ut behöver du vara fullvärdig medlem i Stockholms Skalabåtklubb.

Logga in som fullvärdig klubbmedlem >

Bli medlem >


Registrerad forumanvändare, men inte klubbmedlem

För att göra egna inlägg och vara aktiv i diskussioner behöver du vara "Registrerad forumanvändare". 

Denna registrering ger dig tillgång till tex byggloggar och byggteknik, men inte till klubbens interna forum. För att nyttja forum och hemsida fullt ut behöver du vara fullvärdig medlem i Stockholms Skalabåtklubb.

Logga in som "Registrerad forumanvändare" >

Bli registrerad forumanvändare >  


Besökare som endast vill läsa

Du som varken är medlem eller registrerad forumanvändare kan endast läsa i vårt forum, tex byggloggar och byggteknik. Du kan inte bemöta andras inlägg, inte heller skapa egna ämnestrådar. I fall du önskar komma i kontakt med en specifik medlem, använd kontaktformuläret:

Kontakta klubben >

 

Nytt bygge på gång i tankarna

Mer
3 år 10 månader sedan #1266 av Hans Annell
Svar från Hans Annell i ämnet Nytt bygge på gång i tankarna
Niodym-magneter låser effektivt. Har du testat såna?

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

  • Åke Silén
  • Åke Silén Profilbild Författare till inlägg
  • Offline
  • Expert Postare
  • Expert Postare
Mer
3 år 11 månader sedan #1259 av Åke Silén
Svar från Åke Silén i ämnet Nytt bygge på gång i tankarna
Skrovets stöttor till pontonerna har nu fått en i höjd justerbar stötta i pontonerna. Detta för att kunna höja eller sänka skrovet i förhållande till pontonerna. Pontonerna skärs ut med kniv ur en skiva XPS Styrenfoam-skiva. Detta material låter sig lätt skäras till och slipas med sandpapper. Materialtjockleken är 50 mm och limmas två bitar tillsammans erhålls 100 mm. Tanken är att 30 mm skall vara ovanför vattenytan och resten under vattenytan. Pontonens längd blir 1090 mm och bredden 80 mm. Fören är spetsig och aktern blir mer avrundad som på en snipa. På ovansidan av pontonen blir det en 2 mm´s plywood med en bredd på 60 mm som kommen att att bli fäste för stöttorna och fäste för motor och roderservo. I denna 2 mm´s plywood kommer det även att bli en servicelucka för motor och roderservo. Allt bli nersänkt i styrofoamen och plywoodbiten kommer att limmas mot styrofoamen innan inplastning med 2 lager 50 grams glasfiber och epoxi.

Mina beräkningar av pontonens undanträngda vattenvolym pekar på att om 30 mm skall befinna sig ovan vattenytan och med tillskuren för och akterprofil så får pontonen en volym på runt 5,2 liter. Detta pekar på att två pontoner skulle kunna bära upp runt drygt 10 kg. Detta är nu lite mycket då målet är att uppnå en bärkraft på runt 7,5-8 kg. Den undre delen av de två styrofoambitarna som utgör en ponton skall nu i olika steg skäras ner så att den undanträngda vattenvolymen närmar sig 3,75 liter. När vädrets makter är gynnsamma (just nu regnar det på Öland) skall teori och praktik mötas i Grankullavikens varma (nåja) vatten.

Här på Öland är det långt till närmsta hobbyaffär men på tisdag blir det en 10 mila tur till Kalmar som har en hobbyaffär för ett försök att få tag på lite lister som kan vara lämpliga för bygga upp något lämpligt för att uppnå vattentätning. Måste även hitta någon lämplig mjukgummitätning som förhoppningsvis tätar mellan skrov och lucka.
Bilagor:

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

  • Åke Silén
  • Åke Silén Profilbild Författare till inlägg
  • Offline
  • Expert Postare
  • Expert Postare
Mer
3 år 11 månader sedan #1244 av Åke Silén
Svar från Åke Silén i ämnet Nytt bygge på gång i tankarna
Nu när vi är nära den tidpunkt då solen står som högst tänkte jag visa lite data från vad modellens solceller kan ge.

Solstrålningen som träffar jorden sägs uppgå till 1000 W per kvm. Detta är dock en sanning med modifikation då smuts i luften av olika typ förhindrar, att all energi når jorden. Mer sannolikt är att jorden nås av runt 700 W/timme. Även detta är en aktningsvärd mängd och mycket forskning pågår för att kunna ta till vara denna energi. Olika typer av solceller finns tillgängliga på marknaden. Huvudsakligen finns tunnfilmsceller eller kiselbaserade celler. De senare kan vara av polykristalin- eller monokristalin typ. Monokristalina celler är de som har högst verkningsgrad som dock bara uppgår till 14-17%. På experimentell basis har man kommit upp verkningsgrader på runt 40% eller mer men då bara som små kvadratcentimeter stora bitar. Stora svårigheter att tillverka dessa i stor skala gör att de än så länge är alldeles för dyra för att vara kommersiellt intressanta.

Denna sammanställning utgör mina försök för att få fram en solcellsdriven modellbåt som är en ”look-alike” till Turanor Planet solar som gjort en världsomsegling enbart driven av solen. Modellen är drygt metern lång och drygt 50 cm bred.

Modellens solcellmoduler (YH 46x76) är monokristalin typ och kommer från Conrad. Från början var de tänkta att vara 156 st och kopplade ihop till ett 6 volts system. För att utan konvertering (energiförluster!) kunna ladda ett batteripack på 9,6 volt ändrade jag mig till ett 12 voltsystem varför 12 solcellsmoduler offrades. Detta visade sig vara bra då några av modulerna inte fungerade alls och några si så där. Garantitid 2 år ! Det tråkiga var att dessa dåligt fungerande moduler upptäcktes när de var fastlimmade på sitt underlag (Alu-plåt 0,8 mm). Inte helt lätt att limma något som skall fästa hårt på aluplåt. Som lim användes TEC7 som så här långt har varit bra. De gick att knäcka loss men satt ändå bra.

Solcellmodulerna har måtten 46x76 mm så 144 st har en yta av ca 50 kvdm. Varje modul ger 0,5 Volt; 400 mA. Modulerna har seriekopplas i grupper om 12 moduler (6 volt; 400 mA) som därefter parallellkopplats parvis vilket gör att modellen får energi från 6 st parkopplade moduler à 12 volt med en teoretisk ström om 2,4 A eller totalt 29 W. Se Bild
Watt (W) = volt (V) * ampere (A).

För att få ut maximalt av en solcell skall den vara vinkelrätt mot solen. Så vinklade uppnår de 144 cellerna i stort sin specifikation. Men skillnaden i effekt mellan liggande solceller och mot solen vinklade celler rättfärdigar inte byggandet av en mekanism på en modellbåt för 144 solföljande solceller.

Liggande solceller blir starkt beroende av hur högt på himlen solen står. Av bifogade diagram (figur 1 och 2) framgår inte helt oförmodat att solen står som högst runt midsommar. Under en dag går ju solen upp och ner men under sommartid (lämplig tid för båtkörning) och då under den mest intressanta tiden mellan kl 9 och kl 15 ändrar sig inte solhöjden mer än 6 grader. Motsvarar skillnaden mellan augusti och september. Skillnaden (ca 20%) är klart mätbar mellan klockan 11 och kl 13 vilket framgår av figuren.

Totalt får jag ut runt 2 A och 12 volt under sommarmånaderna. Se Figur 3

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

  • Åke Silén
  • Åke Silén Profilbild Författare till inlägg
  • Offline
  • Expert Postare
  • Expert Postare
Mer
3 år 11 månader sedan #1243 av Åke Silén
Svar från Åke Silén i ämnet Nytt bygge på gång i tankarna
Tack Mats för dina kommentarer ang blockkoefficienten. Jag har inhandlat en 50 mm tjock cellplastskiva av vilken pontonerna skall byggas. Jag hade tänkt mig att till och börja med göra pontonerna med ett relativt rektangulärt tvärsnitt på 80x100 mm (tvärsnitt ala tankbåt). Varav 80 mm skall bli under vattnet och 20 mm ovanför vattenytan. Genom sågning/slipning skall jag forma en för och en akter. Därefter testa i vattnet bärigheten på denna tankbåtsprofil. Därefter kan formen mer och mer slimmas genom slipning till bättre form med förhoppningsvis tillräcklig bärighet. Jag har fn en tanke på att lite löst fylla modellen med elektroniken och batteriet för att få en känsla för vad tyngdpunkten ligger. Mycket av solcellsvikten ligger midskepps och akterut men det måste ändå vara tillräcklig bärighet i fören av pontonerna för att inte modellen skall tippa på nosen när det går sjö.

Jag har en känsla av att det vore bra att ha tillgång till mer energi för att driva motorerna och elektroniken. Just nu har jag gjort de första försöken med något som kallas termoelektriska element. Dessa används vanligtvis för att kyla processorn i bärbara datorer eller ge kyla i kylvätskor. Man kan vända på processen och genom att ge värme på ena sidan och kyla på den andra uppstår en mindre ström. I mitt fall blir solcellerna och plåten varm dels av solen dels av strömalstringen. Upp mot 57 grader har jag mätt upp. Sjövattnet kan hålla runt 20 grader så det uppstår en temperaturdifferens på 30-35 grader. Inte mycket men flera element kanske kan ge ge ett litet bidrag. Vi får se. Jag har just köpt från eBay 20 st för runt 500-dra. De kommer väl från Kina om någon månad. Jag skall återkomma med mer klargörande (?) detaljer senare.

Problemet som uppstår är att dessa element väger i sig inte mycket men vattenkylningen (inkl vattenpump) kommer att väga desto mer. Dessutom är bästa platsen i fören. Detta gör att om de skall monteras där måste det finnas tillräcklig bärkraft även för dessa. Kanske är bästa lösningen att låta bli att plasta in cellplasten till att börja med. Då finns möjlighet att justera förens spetsighet och form i ett senare skede.

På ena bilden syns termoelementet som den fyrkantiga vita delen liggandes på en kylplatta (blå). En liten slangpump med batteri används för att pumpa runt vatten från en termosflaska. I ett första inte helt lyckade försök erhölls 0,5 volt och 130 mA. Optimal temperatur skillnad för denna typ av element är >= 67 grader.

På den andra bilden syns solcellerna på fördäck under vilka det termoelektriska elementet ligger. Uppmätt temperatur på plåten 57 grader. Utomhus temp 19 grader och mycket lätta skyar
Bilagor:

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Mer
3 år 11 månader sedan #1241 av Hans Annell
Svar från Hans Annell i ämnet Nytt bygge på gång i tankarna
Hej Åke. Här kommer ett svar från Mats angående blockkoefficient:

*****

Aha, det skrovet är i luften som syns på bilderna.
Den båten känner jag igen.

Lyckas inte logga in och svara.
Kan du hälsa nedan?

Har han båtens längd L och bredd B i vattenlinjen, båtens djupgående D och båtens vikt går det att beräkna!

Deplacement=Vikt/1,03

Blockkoefficient=deplacement/(LxBxD)

OBS! B är total bredd två skrov.

Färjekatamaran typ Incat 91 har blockkoefficient Cb=0,53.

Använd något mindre värde (0,5) för att inte överskatta deplacementet (båtens bärighet).
Då kommer den ligga för djupt.

Om båtens egenvikt och utrustning tex väger 5kg innebär Cb +/-0,1 kring Cb 0,5 =20% på vikten=+/- 1kg

/M

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

  • Åke Silén
  • Åke Silén Profilbild Författare till inlägg
  • Offline
  • Expert Postare
  • Expert Postare
Mer
3 år 11 månader sedan #1239 av Åke Silén
Svar från Åke Silén i ämnet Nytt bygge på gång i tankarna
Nu har skrovet först fått ett lager epoxi (från Biltema) och därefter två lager 50 gr glasfiber med epoxi. Inte helt lätt att få bort alla små blåsor och mätta glasfibern helt och hållet innan epoxin övergår i geléform. Man hade lite mer tid än anvisningarnas 20 min vilket gjorde att en halv skrovsida kunde behandlas i ett moment. Även insidan har fått ett lager epoxi.

Utsidan behövde efter sista lagret glasfiber ytterligare spacklingar och slipningar denna gång med Plastic Padding. Stöttor till pontonerna har monterats i form av 12 mm alu-rör. I dessa rör skall elkablar gå till servon och motorerna. Ytan kring genomgångshålen i skrovet har förstärkts med ett lager 300 gr glasfibermatta och epoxi. De i skrovet utstickande delarna av alu-röret har även fått stöttor i längs och tvärsled för att kunna ta upp ev krafter som uppstår om modellen går på grund (gud förbjude!!) eller andra oförutsedda händelser. Nu pågår finspackling/slipning varefter skrovet skall få ett lager färg att slipas till rätt finish innan sprutmålning.

Parallellt med detta sker invägning av skrovet och allt jag har tänkt stoppa i skrovet så att jag kan utvärdera pontonerna storlek och därmed bärkraft. Jag hade tänkt att bygga ”utvärderingspontonerna” i cellplast (av den bättre sorten) som förhoppningsvis är lätta att ändra storlek på för att på så vis få fram pontoner med en bärkraft som är lämplig för modellens vikt.

Skrov inkl stöttor 1994 g
Fördäck med solceller och ram 960 g
Aktersektion med solceller 520 g
Mittsektion med solceller 580 g
Sidosektion x 2 1700 g
Elektronik (servon, motorer, mm) 623 g
Batteripack 435 g

Totalt 6812 g

Underlaget till solcellerna är 0,8 mm Alu-plåt. Solceller (144 st) med plåt väger i stort sett 55% av vikten (3700 g). Till detta kommer vikten av pontonerna.

Nu pågår studier av Mats Finnson artikel ”Viktproblem hos modellbåtar” (Nr 7 2012) och funderingar kring vilken blockkoefficient (0,6 ??) som kan vara lämplig.

Be Logga in eller Skapa ett konto ansluta till konversationen.

Sidan laddades på: 0.081 sekunder

Hänt sedan sist

Båtmässan 'Allt för Sjön 2020' 
6 - 11 mars

Måndag kl 18:42. Klubben erbjuds en gratis monter på 3x12 m vid båtmässan 'Allt för Sjön 2020' i Stockholm.
Tisdag kl 14:39. Första lasset avgår mot mässan.
Torsdag kl 18:45. Färdigt!





Liksom på andra utställningar många nyfikna med intressanta frågor. Men fick vi tid att bygga på pågående Brännaren och Gotland? Nä 😀.

Månadsöte 5 mars

Göran M från Småland gästade oss och hälsade oss välkomna till Gullringens simhall lördagen den 3 oktober. Programmet är i stort sett som förra gången fast nu med flera körtimmar. Det är något att se fram emot!



Kvällen avslutade med att Lennart Hjälm (kontakt från SSHM:s modellbyggardagar) berättade om segelbåtstypen "Skärgårdskryssare". Han hade med sig sina välbyggda modeller av Dafne S 95 och Singoalla S 150. Lennart har seglat mycket med riktiga Dafne först som scout och sedan som ledare och skeppare. Tack Lennart för en trevlig berättelse.

Byggtipsartiklar

Här samlar vi byggtips av allehanda slag från olika media.



Byggtipsartiklar >